kalla dagar och tomma nätter
Undrar var denna osäkerhet som lever inom mig kommit ifrån.
Brukar veta precis vad jag vill, alltid. Nu vet jag inte längre vilka val som gör mig lyckligast.
Hade så många drömmar förr, många. Nu vet jag inte vart de har tagit vägen.
Tyckte så mycket var roligt förr, mycket. Nu vet jag inte hur jag hittar sann glädje.
Känner mig vilsen, känner mig trött.
Jag har så mycket att älska i mitt liv. Måste försöka uppskatta stunden och ta hand om problemen när de dyker upp.
Brukar vara realistisk, nu är jag bara negativ.
ett under att du ser mig
att du fortfarande ser mig
ett under att du ser mig
som någon som kan ge dig nånting
som får dig att vilja vara min
Men det är klart att man inte kan veta alltid. Det är ju jättesvårt.
skrivenMen nu kommer du snart hit! Så vi får ses! Och jag vet att jag är urdålig på att höra av mig, jag har tänkt jättemycket på det. Och känner mig dum. Men det är klart jag bryr mig om dig, det gör vi.
Dessutom, kent <3 Vad jag blir stolt på dig med det låtvalet ^^ (nä, bara skoja, det var ju faktiskt du som började lyssna på vapen&ammunition innan mig ^^; Bara att jkag är så mycket mer fanatisk nu..)
Jo föressten, jag har inte precis en blogg, men jag skriver i dagboken på helgon.net ibland. Fast där måste man ju vara medlem för att läsa.
(nu kom jag på att man inte kan skriva vissa tecken här ^^;)
skrivenAgain:
kent ^^(jag är så stolt på dig för att du valde den låten! Nä, jag skoja bara, du lyssnade ju faktiskt på vapen&ammunition innan mig. bara att jag är så mycket mer fanatisk nu)
Föressten, jag har inte en blogg, men i dagboken på helgon.net skriver jag ibland. Men där måsta man ju vara medlem för att läsa.