Tolv veckor av smärta!
Om någon har något upplyftande att dela med sig av, gör det snälla, för jag sjunker...
tur att jag har jonas och livia som drar mig upp till ytan om och om igen
finaste emla!
stackars stackars dig. förstår verkligen att det känns tungt. men jag tror helt enkelt inte att det var meningen att du skulle jobba där. du trivdes ju ändå inte o detta kanske bara är ett tecken på att du ska hitta ngt annat?
Om du vill komma på ordentlig rehab så köp en biljett ner till mig (cape town baby!) o sola bort smärtan. du är alltid välkommen! om du har frågor om knät o så så tveka inte på att ringa pappa eller frida. jag har sagt att du ev kommer ringa så de är beredda :)
tänker massa på dig (er) o ska hålla tummarna för att du ska bli bättre!
all kärlek.
bullen
Usch gumman! Låter inge kul alls! Förstår att det känns jobbigt. På lördag kan vi förhoppningsvis träffas. Då ska du få en bamsekram av mig. Den kanske värmer lite?! ;-) Puss
skriven