Nu har vi bestämt oss för att vi hoppar över midsommar på västkusten i år. Känns väldigt tråkigt, men så får det bli. Nästa helg fyller nämligen farfar år och ska ha kalas för hela tjocka släkten. De blir det sista kalaset de annordnar (farfar 88år, farmor 92år) och då ville de ju förstås att alla skulle komma. Det kan man ju bara inte tacka nej till. Sen har vi morfar som fyller 80 år och har kalas helgen efter midsommar. Självklart åker vi ner på det också. Så midsommar blir alltså i Stockholm i år. Tre helger och 300 mil kändes lite väl mycket.
Nu är ju bara frågan vad vi ska göra på midsommarafton... Många av våra vänner är bortresta och Jonas polares fester brukar inte vara så barnvänliga. Som tur är har vi våra stockholmspatrioter till vänner, Carina och Jojje, som nästan aldrig åker ens utanför tullarna ;). Förslaget är midsommarfirande på Skansen (innanför tullarna alltså). Kanske vi tar med oss lunchen ut till Djurgården... Åh vad jag längtar efter färskpotatis och sill!
Kommentera inlägget här: