Igår träffade jag Ingrid. Min barnmorska har bett mig tala med någon om min oro, så det var det jag gjorde med Ingrid.
Konstigt det där med psykologer. De har sådan effekt. De hann inte ens gå fem minuter innan jag började böla...
Jag ska träffa henne igen. Även om allt är bra i magen nu, har jag inte bearbetat klart allt det jobbiga som hände innan.
Tänker ju på det ibland och mår fortfarande dåligt av minnena.
Kändes iallafall bra att prata om det.
Se, ett nytt trick!
